Encadenamiento de los sucesos, considerado como fortuito o casual, ventura, fortuna, zori (B, G, AN, L, BN, Sal.), helde, sorta, xantza, zorthe, zoz (L, BN, S), suerte (AN, Gor. H. Lh.), xorte (AN), mentura (L, BN), gerthapen (L), estropu, muga (BN), fortuna, heldura (H. Lh.), zozkera (Supl. Az.); zori onari irekok athea eta gaitzari auko beha (Oih. Prov. 438, Az.), abre la puerta a la buena suerte (cuando se presente) y espera a pie firme la mala (que ha de llegar); deusik eztaut utzi ez suertez ere (Lh.), no me ha dejado nada ni siquiera por suerte.
Circunstancia de ser favorable o adverso a personas o cosas lo que sucede, sorzione, hala beharra, zorthe (L, BN, S), adu (B), adur (G), patu (H?, Izt. Cond. 12-3. Az.), alabearra, sino (AN), zori (L, BN), jinbehar, sirats (S); Jainkoaren garaziarekin eta zure arartekotasunarekin batean, zure zorthe ona erdietsiko dudala (Ax. 3.ª-XVIII-10, Az.), que con la gracia de Dios y vuestra mediación alcanzaré vuestra buena suerte; sirats gaiztoa erori duk etxe hortara, bi kabale hil beitira (Sc, Az.), la mala suerte ha caído sobre esa casa, pues han muerto dos bestias.
Suerte favorable, dicha, zorion (B, AN, L, BN), eskualdi (B, G. R), mantxunga (G, AN), beza (B), txoko (B-ar-l-ond., Az.), xontza (AN, Lur.), sentagaillu (BN), benia, egoal, sirats hun, zorihun (S), igual (R), fortuna, heldura (H. Lh.), aldi on (Pl. M.); goiz jaikitea baliatuko etzaik, zoriona ondotik ezpadarrik (Oih. Lh. ), no te servirá de nada el levantarse temprano si no te sigue la buena suerte; pelotari onek etzuen gaur eskualdi onik (G, Az.), este jugador de pelota no estaba hoy de suerte; nok leukaken bere beza! (B, Az.), ¡quién tuviera suerte!; bere bezan banengo! (B, Az.), ¡si yo tuviera suerte!; sentagaillu dik (BN, Az.), tiene buena suerte; egoal dük ihardetsi zion ütsü batek adiskide bati, hunek erran zionean: zer nahi ikusten diat begietatik; egoal duk, nik eztiat batere ikusten (S, Az.), «tienes suerte», le respondió un ciego a un amigo cuando éste dijo: «yo sufro lo indecible de los ojos»; «tienes suerte, yo no veo nada»; ¡qué suerte, ganga!, alajaña! ez dek orrelako utsik (E-B); - en el juego, etorri (B, G); por- , beharrik ere, zorionez (L, BN, S), ala bearrez (AN), estropuka (BN), zoriki (Hb. Lh.), zoriz (H. Lh.); beharrik ere hartu bainian euritakoa enekin (BN-Ald., Az.), por suerte cogí el paraguas; a la buena -, galdu-gordean (B, G), gorde-galduan, noraezean (B); tener mucha -, hilargia labe gainean eduki: hilargia labe gainean du horrek (Ger. ), ése tiene mucha suerte; nacer con mucha -, hortzekin sortu; hortzekin sortutakoa da hori (Ger. ), ése ha nacido con mucha suerte; ser de -, ser afortunado, adur onekoa izan; adur oneko gizona da (Ger.), es un hombre de cuerte; están de -, txurkia alde dute (Pl. M.).
Mala suerte, fatalidad, zoritxar (c), zorigaitz (G, AN, L, BN, S. Sal.), zori-gaizto (B, G, AN), zorigatx (B, L), helgaitz, zorigaisto, urtegabe (L, BN, S), zan txarra, zorigogor (B), zorigabe (L, BN), zorigabetasun (L), siritsgaixto, txaxko (S), adu txarra (Añib.), zain txarra (Ger.), zorikaitz (H. Lh.); auko zorigaitzari ekhurtu eta onari aiduru (Oih. Prov. 54, Az.), sufre en paciencia la mala suerte y aguarda la buena; zan txarra dauko etxe horrek (B, ms. Otx., Az.), esa casa tiene mala suerte; gaur zain txarra dut (Ger.), hoy tengo mala suerte; ¡mala suerte! hanbatgaxto (L, BN), hanbatsordetx (BN, S), balba (Pl. M.); tener mala -, kukuak oker jo (G), kukuak makur jo (AN, L); mala - en el juego, ezetza (B); mala - en el juego de bolos, zul (B).
Suerte, lotería, sorteo, zozketa (L, BN, S), xorthe (S); a suertes, zozka, zozketa (L, BN, S), xortheka (S), txotxaka (Pl. M.).
Alternativa, altibajos, gorabera, gorabeera, gorabehera (c), aldarte (G), goiti-beheiti (BN), bolara (Supl. Az.).
Género o clase de una cosa, mota (G, AN, L), mueta (B), süberte (S, Gèze, Lh.), suerte (H, Lh.); hainitz mintzaia suerte badira (Lh.), hay muchas suertes de lenguajes; los de la misma - o especie, .suertekoak (Ax.).
Manera o modo de hacer una cosa, gisa (c), modu (B, G, AN), era, kasa (G), molde (AN, L); bera kasa utzi (Az.), dejadlo a su suerte; bertze konfesatze molde bat (Ax.), otra suerte de confesión; de otra -, de lo contrario, beste modura (B, G, AN), bestela (B, S), ostantzean, ostean, osterantzean (B), beste era bestelan (G), bertzenaz (AN, L, BN), bertzela (L, BN), bestañez, bestenez (BN, S), esperen (L), ezperen (S, R); onek galdu badagi bai; bestela, ez (Ref. Az.), si éste perdiera, sí; de otra suerte no; de qué -?, nola (N, AN, L, BN, R), nolatan (G, L, BN), zelan (B); de tal - que, h)ala (G, BN), alan non, alangoz eze (B), halatan (L), alatan non (Añib.); de ninguna -, iñolako moduz, ezelan, iñolabere (B), iñala, iñolaz, iñolaere (G), nehola, neholetan (AN, BN), niolaz ere (BN), iñolakoz (ms. Otx. Az.); de alguna -, nolabait (G, AN, L, BN, R), zelanbait, zelanbaist (B).
De suerte que, conjunt. que indica consecuencia y resultado, beraz (c), orrela (G, AN), orrelan (B), horrela (L); atertu zen, horrela denak joan ziren (Ger.), escampó, de suerte que se fueron.
Estado, condición, hein (L, BN, S).
Echar a suertes, txotx egin, txotxean egin (G, AN, L, BN, S), zotz egin (B, G), zortean tiratu, zozkatu (L, BN, S), lausei (G), zorieratu (L, BN), zorritaldu, xoxkatu (L), xortera ezarri. xorthatü. xorthekatü (S), suertera etxatu (H. Lh.), zotzak atera (Pl. M.), zotzetara egin; zortean tiratu zuten (Lh.), echaron a suertes; Jainkoak ala erakutsita, zotz egin zuten, nor zan jakiteko (Lard. Test. 126-25, Az.).
Repartir por suertes, zotzean banatu, zotzetara, (zotzetaka) egin, zozkatu (Pl. M.).
Caber, caer, tocar en suerte, corresponder, egokitu (B, G), jaurri, jazo (B), hert(h)a (G, L, Oih.j, jalgi(?); cayó la - sobre Matías, zotzak Matia'rengana jo zun (Pl. M.).
Primer baile o suerte del aurresku, dantzaurre (B, G).
Diccionario Auñamendi
Circunstancia de ser favorable o adverso a personas o cosas lo que sucede, sorzione, hala beharra, zorthe (L, BN, S), adu (B), adur (G), patu (H?, Izt. Cond. 12-3. Az.), alabearra, sino (AN), zori (L, BN), jinbehar, sirats (S); Jainkoaren garaziarekin eta zure arartekotasunarekin batean, zure zorthe ona erdietsiko dudala (Ax. 3.ª-XVIII-10, Az.), que con la gracia de Dios y vuestra mediación alcanzaré vuestra buena suerte; sirats gaiztoa erori duk etxe hortara, bi kabale hil beitira (Sc, Az.), la mala suerte ha caído sobre esa casa, pues han muerto dos bestias.
Suerte favorable, dicha, zorion (B, AN, L, BN), eskualdi (B, G. R), mantxunga (G, AN), beza (B), txoko (B-ar-l-ond., Az.), xontza (AN, Lur.), sentagaillu (BN), benia, egoal, sirats hun, zorihun (S), igual (R), fortuna, heldura (H. Lh.), aldi on (Pl. M.); goiz jaikitea baliatuko etzaik, zoriona ondotik ezpadarrik (Oih. Lh. ), no te servirá de nada el levantarse temprano si no te sigue la buena suerte; pelotari onek etzuen gaur eskualdi onik (G, Az.), este jugador de pelota no estaba hoy de suerte; nok leukaken bere beza! (B, Az.), ¡quién tuviera suerte!; bere bezan banengo! (B, Az.), ¡si yo tuviera suerte!; sentagaillu dik (BN, Az.), tiene buena suerte; egoal dük ihardetsi zion ütsü batek adiskide bati, hunek erran zionean: zer nahi ikusten diat begietatik; egoal duk, nik eztiat batere ikusten (S, Az.), «tienes suerte», le respondió un ciego a un amigo cuando éste dijo: «yo sufro lo indecible de los ojos»; «tienes suerte, yo no veo nada»; ¡qué suerte, ganga!, alajaña! ez dek orrelako utsik (E-B); - en el juego, etorri (B, G); por- , beharrik ere, zorionez (L, BN, S), ala bearrez (AN), estropuka (BN), zoriki (Hb. Lh.), zoriz (H. Lh.); beharrik ere hartu bainian euritakoa enekin (BN-Ald., Az.), por suerte cogí el paraguas; a la buena -, galdu-gordean (B, G), gorde-galduan, noraezean (B); tener mucha -, hilargia labe gainean eduki: hilargia labe gainean du horrek (Ger. ), ése tiene mucha suerte; nacer con mucha -, hortzekin sortu; hortzekin sortutakoa da hori (Ger. ), ése ha nacido con mucha suerte; ser de -, ser afortunado, adur onekoa izan; adur oneko gizona da (Ger.), es un hombre de cuerte; están de -, txurkia alde dute (Pl. M.).
Mala suerte, fatalidad, zoritxar (c), zorigaitz (G, AN, L, BN, S. Sal.), zori-gaizto (B, G, AN), zorigatx (B, L), helgaitz, zorigaisto, urtegabe (L, BN, S), zan txarra, zorigogor (B), zorigabe (L, BN), zorigabetasun (L), siritsgaixto, txaxko (S), adu txarra (Añib.), zain txarra (Ger.), zorikaitz (H. Lh.); auko zorigaitzari ekhurtu eta onari aiduru (Oih. Prov. 54, Az.), sufre en paciencia la mala suerte y aguarda la buena; zan txarra dauko etxe horrek (B, ms. Otx., Az.), esa casa tiene mala suerte; gaur zain txarra dut (Ger.), hoy tengo mala suerte; ¡mala suerte! hanbatgaxto (L, BN), hanbatsordetx (BN, S), balba (Pl. M.); tener mala -, kukuak oker jo (G), kukuak makur jo (AN, L); mala - en el juego, ezetza (B); mala - en el juego de bolos, zul (B).
Suerte, lotería, sorteo, zozketa (L, BN, S), xorthe (S); a suertes, zozka, zozketa (L, BN, S), xortheka (S), txotxaka (Pl. M.).
Alternativa, altibajos, gorabera, gorabeera, gorabehera (c), aldarte (G), goiti-beheiti (BN), bolara (Supl. Az.).
Género o clase de una cosa, mota (G, AN, L), mueta (B), süberte (S, Gèze, Lh.), suerte (H, Lh.); hainitz mintzaia suerte badira (Lh.), hay muchas suertes de lenguajes; los de la misma - o especie, .suertekoak (Ax.).
Manera o modo de hacer una cosa, gisa (c), modu (B, G, AN), era, kasa (G), molde (AN, L); bera kasa utzi (Az.), dejadlo a su suerte; bertze konfesatze molde bat (Ax.), otra suerte de confesión; de otra -, de lo contrario, beste modura (B, G, AN), bestela (B, S), ostantzean, ostean, osterantzean (B), beste era bestelan (G), bertzenaz (AN, L, BN), bertzela (L, BN), bestañez, bestenez (BN, S), esperen (L), ezperen (S, R); onek galdu badagi bai; bestela, ez (Ref. Az.), si éste perdiera, sí; de otra suerte no; de qué -?, nola (N, AN, L, BN, R), nolatan (G, L, BN), zelan (B); de tal - que, h)ala (G, BN), alan non, alangoz eze (B), halatan (L), alatan non (Añib.); de ninguna -, iñolako moduz, ezelan, iñolabere (B), iñala, iñolaz, iñolaere (G), nehola, neholetan (AN, BN), niolaz ere (BN), iñolakoz (ms. Otx. Az.); de alguna -, nolabait (G, AN, L, BN, R), zelanbait, zelanbaist (B).
De suerte que, conjunt. que indica consecuencia y resultado, beraz (c), orrela (G, AN), orrelan (B), horrela (L); atertu zen, horrela denak joan ziren (Ger.), escampó, de suerte que se fueron.
Estado, condición, hein (L, BN, S).
Echar a suertes, txotx egin, txotxean egin (G, AN, L, BN, S), zotz egin (B, G), zortean tiratu, zozkatu (L, BN, S), lausei (G), zorieratu (L, BN), zorritaldu, xoxkatu (L), xortera ezarri. xorthatü. xorthekatü (S), suertera etxatu (H. Lh.), zotzak atera (Pl. M.), zotzetara egin; zortean tiratu zuten (Lh.), echaron a suertes; Jainkoak ala erakutsita, zotz egin zuten, nor zan jakiteko (Lard. Test. 126-25, Az.).
Repartir por suertes, zotzean banatu, zotzetara, (zotzetaka) egin, zozkatu (Pl. M.).
Caber, caer, tocar en suerte, corresponder, egokitu (B, G), jaurri, jazo (B), hert(h)a (G, L, Oih.j, jalgi(?); cayó la - sobre Matías, zotzak Matia'rengana jo zun (Pl. M.).
Primer baile o suerte del aurresku, dantzaurre (B, G).
Diccionario Auñamendi
